KVINNOR I TIDEN

 

 

 

 

 

 

 

 

Torsdagen den 14 november stängde vi salongen och tog tåget ner till Göteborg och Lorensbergsteatern för en heldag med inspiration och tankar om livet. Vi var ett helt gäng med kvinnor/tjejer i alla åldrar, ja och så Ulf då, som med spänning och förväntan tog oss an teman så som tankar om  och kring livet som kvinna, relationer på jobbet och livet i stort. Hur vågar man egentligen starta om och att bli nybörjare på nytt? Och hur lyckas man se och ta tillvara på det bästa när man bara ser det värsta? Men, att var nybörjare var inget som Karin Adelsköld räddes, eller som hon så träffsäkert sa: ”Vi ser alla likadana ut under kjolen vare sig det är Drottning Silvia eller Madonna. Det finns helt enkelt inga nylonstrumpor som sitter snyggt i grenen!” Och vet ni, jag tror faktiskt att hon har rätt.

 

Även Mark Levengood närvarade under dagen och delade med sig av sina kloka tankar och erfarenheter. Särskilt en mening etsade sig fast i vårt minne, en mening som han proklamerade på rungade, karaktäristiskt finlandsmål:  ”Om du har ett paraply uppstoppat i rumpan – fäll inte ut det!”. Meningen kan tyckas banal, men den säger mycket om Marks tankar på livet; det går upp och det går ner, men det är upp till oss själva att försöka se det med positiva ögon. Mark berättade bland annat om den svåra fysiska, och psykiska, misshandel han fått utstå på grund av den han är, men att han samtidigt idag kan se att allt detta hemska faktiskt förde något gott med sig – händelserna gjorde att staden fick upp ögonen för problemet och faktiskt gick till praktisk handling för att motverka att något liknande skulle hända igen. Det var en fantastisk upplevelse att få lyssna till Mark och trots allvaret i det han berättade fick vi många och hjärtliga skratt.

En fråga som kom upp många gånger under dagen var tämligen kort, men ack så betydelsefull med sina tre ynka ord. Frågan löd – Vad vill du? En fråga som vi kanske många gånger hoppas på att andra ska ge oss svaret på, men det är faktiskt så att det är bara vi, du och jag, som kan besvara den.  För den skull är det inte sagt att den är enkel att svara på, för det är många saker som vi ska ta hänsyn till och det är mycket i vår omgivning som påverkar oss.

Hur klurig frågan än kan tyckas i många livssituationer tar i alla fall jag med mig en sak från denna dag, dagen som började i duggregn på Lorensbergsteatern, – lyssna på dig själv och försök leva det liv du vill för vi har bara ett och det är det som är själva grejen, det går inte i repris.